krita

I substantiv

1. kridt, kalksten

I Danmark förekommer rikligt med avlagringar från krita. I Sverige förekommer kritaperiodens avlagringar i Skåne, Halland och Blekinge

I D. findes der rigeligt med aflejringer fra kridt. I S. findes kridttidens aflejringer i S., H. og B.

2. kridt til at tegne eller skrive med

3. kredit (hverdagssprog/slang)

Sammensatte udtryk:

färgkrita; pastellkrita; skräddarkrita; tavelkrita; vaxkrita

farveblyant; farvekridt; skrædderkridt; tavlekridt; vokskridt

Særlige udtryk:

Köpa på krita

Købe på kredit

När det kommer till kritan

Når det kommer til stykket, når det gælder

II verbum

1. kridte

Kyrkogårdsmuren har just blivit kritad (är nykritad)

Kirkegårdsmuren er lige blevet kridtet